Djur & Husdjur public
[search 0]
More

Download the App!

show episodes
 
Hur hindrar man en extra lurig svamp att angripa växten? Går det att avla fram suggor som inte lägger sig på sina kultingar? Hur gör forskarna när de förändrar generna i växter och djur? Och var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart att förändra? Det är några av frågorna som Lisa Beste och Anna Lehrman reder ut i intervjuer med forskare inom olika områden som relaterar till växtförädling, husdjursavel och bioteknik.
 
Loading …
show series
 
Inom växtförädling och djuravel behöver vi vara riskmedvetna, oavsett vilka tekniker vi använder. Men hur försiktiga bör vi vara? När genetisk modifiering var en ny teknik, infördes ett moratorium som innebar att forskarna undersökte riskerna med bioteknik väldigt noga innan de fortsatte. Nu råder vetenskaplig konsensus om att biotekniken i växtför…
 
Korsningar och urval, genetisk modifiering och genomredigering, dubbelhaploider och F1-hybrider, vad betyder orden och vad innebär de rent praktiskt? I det här avsnittet pratar vi om hur några av metoderna och teknikerna inom växtförädlingen fungerar. Du får möta doktoranden Jonas Skytte af Sätra, och forskarna Cecilia Gustafsson, Emelie Ivarson oc…
 
Vad är rätt eller gott att göra när det kommer till djuravel? Vilka avelsmål är moraliskt försvarbara, och vilka tekniker är okej att använda för att nå målen? Forskare beskriver ofta genetisk modifiering och genomredigering som lovande tekniker för att förbättra egenskaperna hos våra lantbruksdjur. Men hur går teknikerna ihop med människans syn på…
 
En vagn med sensorer åker på fältet och registrerar plantornas tillväxt, höjd, färg och andra karaktärsdrag. Forskaren Aakash Chawade hoppas att uppfinningen ska bli till stor hjälp i arbetet med att bedöma vilka växter man ska korsa i olika förädlingsprogram för att få fram bra växtsorter för framtiden. Aakash samarbetar med Tina Henriksson, höstv…
 
Genetiskt modifierade (GM) grödor är inte tillåtna i ekologisk odling, och i marknadsföringen av olika produkter används ”GMO-fri” som ett försäljningsargument. Samtidigt visar den samlade vetenskapen att teknikerna bakom GMO i sig inte innebär några större risker än andra metoder inom växtförädlingen. Syftet med många GM-växter är att skapa miljöv…
 
Har konsumenter några starka åsikter om mat som är genetiskt modifierad? Vet kunderna vad genetisk modifiering är? Och vad är det som formar konsumenternas attityder? Det här är frågor som vi diskuterar med Minna Hellman, hållbarhetsstrateg hos Konsumentföreningen Stockholm och Carl Johan Lagerkvist, professor i företagsekonomi vid SLU, i den här l…
 
Nu går det att köpa genmodifierad lax i kanadensiska livsmedelsbutiker. Den har fått DNA från två andra fiskarter. DNA står för deoxyribonucleic acid, det är långa spiralformade kedjor som består av miljontals baser av fyra slag, G, A, T och C. DNA:t finns i cellerna hos alla organismer och ordningen på baserna innehåller information om organismern…
 
I EU finns bara en enda genetiskt modifierad (GM) gröda som lantbrukare får odla. Det är en typ av majs som står emot skadeinsekter. Varför odlar vi inte fler GM-grödor? EU reglerar nya sorter av grödor olika beroende på vilken teknik förädlaren har använt. Det tar cirka två år att få en sort, som inte är GM, provad för godkännande. Att få en GM-gr…
 
Hönor med starka ben, grisar som inte drabbas av svinpest, plantor som inte tappar fröna innan skörd, och hälsosam olja. Det finns ett smart sätt för forskare att ta reda på vilka djur- och växtindivider som har de mest önskvärda egenskaperna - genom att undersöka deras arvsmassa. Vi ger oss in i genomikens värld, där forskarna letar efter vilken g…
 
Stärkelse från växter består av två sorters molekyler - amylos och amylopektin. Att få fram de här molekylerna var för sig, med hjälp av växtförädling, skulle vara bra för både miljön och vår hälsa. Amylos och amylopektin beter sig nämligen på olika sätt, den ena har lågt glykemiskt index och går att göra plast av. Den andra är stabil som förtjockn…
 
Efter att genbanken i Aleppo i Syrien förstördes, kunde växtforskarna därifrån senare få tillbaka fröer av samma sort som de förlorat, från ett backup-lager i Svalbard. Internationella genbanker är viktiga för att bevara mångfalden av djur och växer. Om inte genbanker fanns skulle arvsanlagen för egenskaperna hos lantsorter av grödor och lantraser …
 
Forskaren Fredrik Levander vill förbättra metoderna för att mäta vilka proteiner som finns i cellerna hos till exempel en tjur eller en potatis. Om vi ser generna som en bok med recept, så är proteinerna, som generna ger upphov till, ingredienserna som samspelar och avgör vilka egenskaper en organism får. Proteinerna fungerar som byggstenar, signal…
 
I en kruka i ett växthus i Umeå växter en planta som klarar av att ta upp extra mycket kväve, jämfört med vanliga plantor av samma art. Växten har mer av små proteiner som plockar upp organiskt kväve, i form av aminosyror, från jorden. Vad skulle en sådan växt kunna betyda för jordbruket? Effektivare miljövänligare odling? Eller bara ökad gödsling …
 
När forskaren och filosofen Per Sandin pratar om ordet naturligt med sina studenter, verkar många tycka att begreppet betyder fritt från mänsklig påverkan. Med den definitionen är växtförädling och djuravel 100 procent onaturliga företeelser. I och för sig så gäller samma sak för jordbruk över huvud taget, skogsbruk, mediciner, ja hela vår civilisa…
 
Det är vetenskapligt bevisat att den gör gott i magen – havren! Inom forskningen storsatsas det på denna gröda just nu. I det här avsnittet pratar vi med Alf Ceplitis, havreförädlare och technology manager hos Lantmännen, om avkastning, kärnkvalitet, förädlingstekniker och hur de nya havresorterna får sina namn. Vi träffar SLU-forskaren Elisabeth J…
 
På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen Phytophthora infest…
 
Vi spanar i framtidskikaren och ser chips friterade i olja från Norrland, och pratar domesticering av den vilda växten fältkrassing, Lepidium campestre, med forskarna Emelie Ivarson, Sten Stymne och Li-Hua Zhu på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Eftersom fossil olja inte bara har negativ miljöpåverkan, utan även är en ändlig resurs…
 
Friska djur, fertilitet och en lagom hög produktion - det är några av målen inom djuravel. Vi vill ha husdjur som passar i olika klimat och miljöer, suggor som inte klämmer ihjäl sina kultingar, och till exempel kycklingar som är klimatsmarta genom att de ger mycket kött per den mängd foder de äter. I det här avsnittet av podden Shaping our food in…
 
Varför behöver vi växtförädling? Svaret beror på vem man frågar. Växtförädling behövs för att förbättra växtsorterna som vi odlar så att de till exempel ska ge högre avkastning och bli mer miljövänliga att odla. Produkterna från jordbruket ska gå att transportera, vara hållbara i butikshyllan och de ska förstås vara goda och hälsosamma för oss att …
 
Loading …

Quick Reference Guide

Copyright 2020 | Sitemap | Privacy Policy | Terms of Service
Google login Twitter login Classic login