Rasismens politiska kraft

Konflikt

Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi?

Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister.

Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden.

Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare.

Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism.

Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet.

Programledare: Ivar Ekman

Producent: Marie Nilsson Boij