På kort tid har det blivit omåttligt populärt att snusa vitt – särskilt bland unga. Samtidigt har också attityden börjat förändras – allt fler tycker att det inte är så farligt att röka eller snusa. Det vita snuset marknadsförs som ”tobaksfritt”, men det är en sanning med modifikation. I detta avsnitt hör du Louise Adermark, forskare inom beroendem…

Öronen är trattarna som fångar upp ljudvågorna, men det är i hjärnan som hörseln sitter. Hörapparater kan hjälpa långt för människor med nedsatt hörsel, men det kan också krävas anpassningar av omgivningen, både för att skydda hörseln från skada och för att fler ska kunna inkluderas i samtal. Hör Maria Hoff, forskare och lärare på audionomprogramme…

I världen pågår just nu ett femtiotal krig. Dessutom inträffar katastrofer så gott som dagligen. Vården ställs inför stora utmaningar i dessa områden, där begränsade resurser tvingar vårdpersonal att prioritera och sänka sin ambitionsnivå. Detta är ingen lätt uppgift för den som brister i kunskap och erfarenhet. Att höja kunskapsläget inom katastro…

I podden Akademiliv hör du Anna Grimby Ekman, professor i hälsovetenskaplig statistik, vars forskning baseras på stora mängder data med målet att rehabiliteringen för personer med smärta ska bli bättre. Samtalet handlar om hur forskare mäter smärta, varför det är så viktigt att personer med smärta är partners i forskningen och hur forskning kan hjä…

Podcasten Akademiliv är tillbaka, denna gång med fokus på äldres syn. Gäst är Lena Havstam Johansson, specialistsjuksköterska och doktorand. Bland sjuttioåringar är det ungefär en av tjugo som har glaukom. I Sverige beräknas 200 000 svenskar ha ögonsjukdomen, som också kallas grön starr. Glaukom ger i stort sett inga symtom, och kan vara svårt att …

Alla dessa nya rekord – vi springer snabbare, hoppar högre och lyfter tyngre. Men var går gränsen för hur bra en elitidrottare kan bli? Vilka pusselbitar måste komma på plats för att nå den absoluta toppformen? Och hur bedrivs forskning om prestationsutveckling? Carolina Klüft är friidrottslegend, verksamhetschef för Generation Pep och hedersdoktor…

Minska diagnostiseringen av autism – och sluta kalla adhd och autism för funktionsnedsättningar. Det är budskap från Christopher Gillberg, professor och ledande expert på området. Christopher Gillberg är seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han är verksam forskare och kliniker på det forskn…

I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes ma…

Vårdenhetschefer har en central roll för att sjuksköterskor ska trivas på jobbet och vilja stanna kvar i sin anställning. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som nu finns tillgänglig i bokform. Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin, gästar podden Akademiliv och berättar om sin forskning inom säkerhet, organisation och le…

Apkoppor sprids i världen, och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av läget i vården och forskningsläget i världen, samt möjligheten till vaccin och behandling. Intervjuar gör Elin Lindst…

Gäst i detta avsnitt av Akademiliv är Emanuel Fryk, doktorand vid Göteborgs universitet och läkare på vårdcentral, där han möter patienter med diabetes typ2. Han har nyligen avlagt sin avhandling, som specifikt handlar om proteinet galectin-1 i diabetes typ 2. Han är hoppfull inför framtiden och tror på en utplaning av fetma och diabetes, eftersom …

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. Podden Akademiliv intervjuar henne live på Vetenskapsfestivalens scen i Nordstan, om viruset som präglat våra liv i flera år och som hela tiden genererar nya frågor.By Sahlgrenska akademin

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, gästar Akademiliv för ett samtal om antivirala läkemdel, påverkan på hjärnan och den kliniska forskningens förutsättningar för covid-19. Intervjuar gör kommunikatörerna Elin Lindström och Margareta Gustafsson Kubista. ---Tillgänglighetsanpassning: transkribering är tillgänglig i Sahlgrenska akademins…

I senaste avsnittet av podcasten Akademiliv uppmärksammar vi befolkningstudien H70, som nu pågått i 50 år, och som gett en rad viktiga resultat om demens och åldrande. Professor Ingmar Skoog ger en fyllig bild av H70. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin.För en tillgänglighetsanpassning / textversion av avsnittet: www…

Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning. Intervjuar gör kommunikatörerna Karin Allander och Elin Lindström.Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciel…

Gravida kvinnor är inte en uttalad riskgrupp, men uppmanas vara försiktiga för att undvika att smittas av covid-19. Detta poddavsnitt handlar om ett nytt nationellt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I podden medverkar Karolina Lindén, forskare och barnmorska, samt Verena Sengpiel, forskare och förlos…

Den bild som framträtt i media av den palliativa vården är på många sätt felaktig. Det framför Joakim Öhlén som är professor i omvårdnad och expert på palliativ vård i podden Akademiliv.By Sahlgrenska akademin

Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har IBS, Irritable Bowel Syndrome, i varierande svårighetsgrad. Professor Magnus Simrén bedriver IBS-forskning ur många olika perspektiv, och berättar om sjukdomen och de framsteg forskningen gör i podcasten Akademiliv.By Sahlgrenska akademin

De fördomar om äldre som synliggjorts under pandemin riskerar påverka äldres självbild mycket negativt under lång tid framöver. Det säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap vid Göteborgs universitet, i det senaste avsnittet av podcasten Akademiliv.By Sahlgrenska akademin

Trångboddhet och smitta hör samman, något som tycks ha glömts bort under pandemin.- Det handlar om rätten till hälsa, säger Maria Magnusson och Kristina Jakobsson, som tar fram information om hur man begränsar smittspridning när man är trångbodda.By Sahlgrenska akademin

Hör Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Göteborgs universitet, i ett samtal om corona och andra virus, med fokus på forskningen om tester och antikroppar.By Sahlgrenska akademin

Grundforskning och ämnesöverskridande samarbeten med veterinärvirologer kan få avgörande betydelse för forskningen om det nya coronaviruset. Tomas Bergström, professor i mikrobiologi, sätter viruset och sjukdomen covid-19 i ett större sammanhang i det senaste avsnittet av Akademiliv.By Sahlgrenska akademin

I en frys på Mikrobiologen ligger virusprovet redo – det nya Corona-viruset som ska användas i ett forskningsprojekt som söker efter ett läkemedel som kan ges till smittade. Hör virologen Kristina Nyström, docent i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin, berätta om forskningen i vår podcast.By Sahlgrenska akademin

Kan man printa broskceller så att de bildar en bit brosk som kan användas för att återbygga till exempel ett öra? Ja, det ser lovande ut, menar Lars Kölby, som är professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin. Tillsammans med Chalmersforskare inom biomaterialvetenskap, försöker Lars printa ut kroppsegna material, som brosk, fett och hud, som …

Kaj Blennow, professor i neurokemi, leder tillsammans med kollegan Henrik Zetterberg en av Göteborgs universitets mest framgångsrika forskargrupper. De utvecklar metoder som gör det möjligt att mäta och följa hur Alzheimers sjukdom utvecklas i den mänskliga hjärnan, vilket är viktigt för diagnostik och den utveckling av läkemedel som pågår. Hör ett…

Eva Angenete är professor och kirurg, specialiserad på tjocktarms- och ändtarmscancer. Hennes forskning är bred, och hon vill förbättra både behandling och livskvalitet för människor som drabbas. Bland annat forskar hon och hennes kollegor om när det är bäst för patienter att bli av med en tillfällig stomipåse efter operation, hur de som måste leva…

Under senare år har vården blivit allt duktigare på att rädda livet på barn som föds extremt förtidigt, men för barn som föds lite drygt efter halva graviditeten är det flera organ som inte hunnit utvecklas som de ska. Ann Hellström, professor och barnögonläkare, är expert på ögonsjukdomen ROP, som i värsta fall riskerar barnens syn. Tillsammans me…

Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi, är optimistisk inför framtiden när det gäller cancerforskningen: – Det går inte att vara annat när man tänker på den utveckling vi sett med immunterapi och målinriktad behandling, som vid första anblick verkar ha kommit kom från ingenstans. Men bakom utvecklingen finns många år av grundforskni…

Minnets viktigaste funktion är inte att blicka tillbaka, utan att förbereda oss för nuet och framtiden. Det är hjärnans uppgift att samla in alla dessa sinnesintryck och bevara dem. Men för att hjärnan skall må bra och kunna prestera mer, har man sett att fysisk aktivitet och även periodisk fasta har gynnsam effekt. I denna podd pratar vi med Eric …

Stroke är ett samlingsnamn för att hjärnan får en plötslig påverkan av en blödning eller en infarkt.Vi pratar med Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare, om behandling och rehabilitering av stroke på en strokeenhet. Det är en effektiv hjälp som passar för alla typer av stroke, både blödningar och infarkter…

Gunnar C Hansson, professor i medicinsk kemi och cellbiologi, gör stora bidrag till forskningen om både tarmsjukdomen ulcerös kolit och lungsjukdomen cystisk fibros. Hans upptäckt av det supertunna och osynlig slemlager som skyddar våra tarmar från infektion och som håller våra luftvägar rena har ritat om läroböckerna i anatomi och öppnat ett helt …

Tar vi inte hand om barnen på rätt sätt finns risk att de blir tandvårdsrädda och det blir svårare att ta hand om sina tänder i framtiden. I det här avsnittet av Akademiliv undersöker vi barntandvård, tandskador och smärta tillsammans med Agneta Robertson, professor i pedodonti – barntandvård.Varför går barn till tandläkaren?Barn idag har bättre tä…

Människans graviditet är annorlunda jämfört med andra däggdjur. Vi får problem både om graviditeten är för kort och om den är för lång. Tillsammans med Bo Jacobsson reder vi ut riskerna med lång och kort graviditet, vilka riskfaktorer som finns, hur forskarna studerar förlossningsmekanismer och hur generna påvekar det hela. Bo Jacobsson är professo…

Lika många flickor som pojkar har ADHD – men flickornas upptäcks ofta för sent. Vi pratar med Svenny Kopp – pionjär för genusfrågor inom svensk psykiatri och expert på flickor med ADHD.Alla personer med ADHD har tre symptom: • överaktivitet, • brist på impulskontroll och • brist på uppmärksamhet. Generellt beter sig flickor och pojkar fortfarande o…

Ungefär 20 procent av barnen i Sverige kan ha sjukdomen fetma eller övervikt. Förutom social stigmatisering är fetma en sjukdom som påverkar hälsan negativt resten av livet.Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi, förklarar vilka som är i riskzonen för att utveckla sjukdomen och hur samhället ska göra för att motverka den.Det handlar…

Vad kan vi lära oss av de som orkar jobba längst? Vilka är de som fortsätter jobba, och trivs med det, trots att alla jämnåriga har gått i pension? I detta avsnittet har vi pratat med Kerstin Wentz, legitimerad psykolog, som träffat yrkesverksamma personer i åldern 69-75 år. Kerstin berättar om karriärmodellering och att forma sin egen arbetssituat…

Akademiliv är äntligen tillbaka! I detta avsnittet har vi ett samtal med Elisabet Wentz, nyutnämnd professor i allmänpsykiatri med särskild inriktning mot anorexi.Anorexi är en mycket allvarlig sjukdom som drabbar 1 procent av alla kvinnor någon gång i livet. I podden kommer vi in på många olika aspekter på sjukdomen: • tidiga tecken på anorexi, • …

Fetmaoperationer är en vanlig behandling mot sjuklig övervikt hos vuxna. Torsten Olbers vill ta reda på om det fungerar på samma sätt med barn och ungdomar. Varför är det kontroversiellt med fetmaoperationer? En av förklaringarna kan ligga i synen på fetma. Trots att sjukdomen till 80% beror på gener är den allmänna uppfattningen att ens vikt beror…

Vi har träffat Annika Rosengren, professor i medicin, och pratat om hjärt- och kärlsjukdomar. Vad är hjärtinfarkt? Vad är hjärtsvikt? Finns det mönster i vilka som blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar? Vad ökar risken?Annika berättar att på befolkningsnivå finns det ett samband mellan greppstyrka och risk för att bli sjuk i hjärt- och kärlsjukdoma…

Med stort intresse för organisationsteori tar Eric Carlströms forskning grepp om den komplexa frågan: hur ska vården organiseras?"Personcentrerad vård" är hans svar. Det är ett arbetssätt som bygger på tre delar: teambeslut, patientberättelse, och dokumentation.Resultatet är minskat antal vårddagar, minskad slutenvård, ökad tillit, sparade pengar.E…

Maria Boström – ergonom, legitimerad sjukgymnast och disputerad forskare på Arbets- och miljömedicin – har undersökt hur unga vuxna ser på sin egen arbetsförmåga. Vad innebär det att ha en bra arbetsförmåga och vad gör att den ökar eller minskar?Samhället har blivit mer individualiserat med höga krav på unga att själva ta ansvar för sin motivation,…

Vi har pratat med Elisabet Jerlhag Holm, docent i farmakologi, om beroenden i allmänhet, alkoholberoende och hjärnans belöningssystem. I sin forskning vill Elisabet förstå vad som händer i hjärnan när en person har ett beroendetillstånd. Specifikt är forskningen inriktad på hur så kallade aptitreglerande hormoner påverkar hjärnans belöningssystem v…

Vi träffade Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, för ett samtal om den fysiska aktivitetens påverkan på vår hälsa. Vi har länge känt till att ökad kondition är det bästa sättet att förebygga många hälsoproblem, framförallt hjärt-kärlsjukdomar (som orsakar en tredjedel av alla dödsfall i Sverige). Men ökad kondition måste inte betyda Vasalo…

Författaren Annika Paldanius har skrivit boken "Jag vet allt det här". Den handlar om Hanna och hennes vänner som pluggar på läkarutbildningen i Göteborg.Vi satte oss ner och pratade med Annika om hur det är att vara läkarstudent, om läkaryrket och vaför man vill bli läkare. Till vardags arbetar Annika på Arbets- och miljömedicin här på Sahlgrenska…

Senaste avsnittet av Akademiliv är en inspelning från AgeCaps samtal om gott åldrande i Almedalen 5 juli 2016.Ingmar Skoog och Anders Palmgren håller i samtalet och får många intressanta frågor från publiken. Bland annat diskuteras: - Hur kan jag undvika att bli dement? Vad är demens? - Hur har äldres sexliv förändrats sen 70-talet? - Hur fungerar …

I det här avsnittet av Akademiliv har vi pratat med Malin Hansson, doktorand och legitimerad barnmorska, som tagit reda på vilka faktorer som påverkar de realtioner som inte håller.I studien har Malin undersökt kvaliteten i relationen hos 450 (heterosexuella) småbarnsföräldrar enligt fem dimensioner av vad bra kvalitet i relationen är:Enighet, samh…

Vi pratar med Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin, om hur bakterierna i våra tarmar påverkar vår hälsa. Ett forskningsområde med en lång historia, från Louis Pasteur fram till dagens moderna teknik.Fredriks forskning har visat på två intressanta samband. Patienter som har genomgått fetmakirurgi har en förändrad tarmflora, och samma sak gä…

Anna-Carin Olin, adjungerad professor i arbets- och miljömedicin, har utvecklat en metod för att mäta utandningsluft: PExA – Particles in Exhaled Air. Vi pratar med Anna-Carin om hur det går till att utveckla ett nytt instrument och vägen från idé, till verktyg i forskningen, till instrument för att under söka patienter.Anna-Carin berättar att det …

Arvid Carlsson, professor emeritus of pharmacology, was awarded the Nobel Prize in Medicine in 2000 for his discovery that dopamine is a neurotransmitter in the brain. Professor Carlsson showed that dopamine acts as a messenger molecule in the brain and that a lack of this substance causes impaired motor skills, such as in Parkinson's disease.92 ye…

Arvid Carlsson, professor emeritus i farmakologi, belönades med Nobelpriset i medicin år 2000 för sina upptäckter om dopamin i hjärnan. 92 år gammal är han fortfarande aktiv forskare – just nu arbetar han vidare med en molekyl som han och hans kollegor tog fram redan under 80-talet.Läkemedelsmolekylen, OSU6162, kan vara användbar mot flera olika sj…