Farliga jobb förr

Släktband

Under alla tider har det funnits farliga arbeten. När industrialismen kom i slutet av 1800- talet stiftade man för första gången lagar om arbetarskydd. Men vägen dit var lång och vissa arbeten fortsatte att vara farliga lång tid därefter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett av de kanske mest riskfyllda yrkena som skördade offer varje år var flottningsarbetet. I strida och kalla strömmar skulle timret slussas nedströms på sin färd mot sågverk och massafabriker. Flottningsarbetare i alla åldrar balanserade på stockarna och de enorma krafterna i de virvlande strömmarna äventyrade de enkla träbåtarna som användes i arbetet.

Bror Kristiansson minns fortfarande den där dagen då katastrofen drabbade hans familj i Forsmark i Västerbotten.

- Det var en dag under sommaren 1942 då jag själv var åtta år. På morgonen då jag vaknade såg jag att min mamma och farmor Josefina Israelsson satt på bron hemma och var ledsna, berättar Bror Kristiansson.

- Jag hörde då att det hade hänt en olycka i en av de två forsarna som finns i Forsmark. I den nedre forsen brukade man under flottningstider "ränna forsen" med båt. Två roddare som rodde mot strömmen och det hade gått bra tidigare, men den här gången satt min far och min farbror Erik i båten.

Båten träffade en sten och de två bröderna hamnade i det mycket strömma och kalla vattnet. Erik som var simkunnig försökte hjälpa Brors far Henning, men klarade sig inte. Henning hade tur som fick tag i en bit av båten som han fick tag i och kunde flyta nerströms till lungnare vatten. Erik däremot klarade sig inte.

- Troligtvis träffades han av en sten. Man sökte länge efter honom och det tog en hel månad innan man hittade honom i Umnässjön, berättar Bror Kristiansson.

- Erik var 32 år när han drunknade. Och fastän de som arbetade med flottningen var vana utemänniskor kom olyckan som en chock.

Bror Kristiansson minns hur farmor Josefina tog Eriks bortgång mycket hårt. Och ännu värre blev det ett år senare när sonen Ragnar dog i en granatolycka i Kiruna där han var inkallad i militärtjänst.

- Det var en grupp som skulle öva granatkastning med skarpa granater och då råkade en av dem tappa en granat i den rop där Ragnar stod.

Bror tar fram några handlingar som sparats i alla år. Bland annat ett brev från en riksdagsman som tycker att Josefin blivit prövad ovanligt hårt.

Bror tvivlar på om familjen fick någon ersättning efter flottningsolyckan. När det gällde handgranatolyckan utgick en ersättning på 250 kronor. Men efter att kistan betalats och körts ner till Umnäs kyrka från Kiruna återstod enbart 32 kronor, berättar Bror Kristiansson.

Vid vp 321-70-441 Kristianssons bortgång översändes till eder 125 kronor.

Därefter återstår 125 kronor enär statens begravningshjälp uppgår till 250 kronor. Av dessa senaste 125 kronorna hava 92 kronor och 62 öre utbetalats till Ella Karlssons begravningsbyrå i Kiruna enligt bifogad avskrift av hennes räkning.

Återstår därför ett belopp av 32 kronor och 38 öre vilket kommer att till eder utbetalas genom krigskassa 293 vid Kiruna Fostab.

Fältpost 42133 den 25 maj 1943

Yrkesinspektionen

När industrisamhället växte fram under slutet av 1800-talet så hände det många olyckor vid farliga maskiner som saknade ordentliga skyddsutrustningar.
1890 inrättades Arbetsfarelagen, som bland annat innebar att man i landet inrättade tre yrkesinspektörer. Ganska snart insåg man att det behövdes fler, och yrkesinspektionerna blev regionala. Deras dokument finns idag på Landsarkiven, men på de flesta ställen är materialet gallrat. Det gäller dock inte i Göteborg, som är ett typarkiv som ska få finnas kvar i ogallrat skick. Här finns dokument som rör arbetsplatser i Älvsborg, Skaraborg, Göteborg och Halland.
Karl Magnus Johansson är arkivarie och han har påbörjat ett arbete med att göra materialet sökbart i en databas, ett arbete som ännu har en bra bit kvar innan det är klart. Han har plockat fram material från ett av de stora varven, Götaverken.

- Det är ett omfattande material från just Götaverken som var en stor och farlig verksamhet, säger han. Här finns, bland mycket annat, beskrivningar av olyckor, hur de gått till och förslag till åtgärder så att liknande olyckor ska kunna undvikas i framtiden.
Det fanns lagstiftning som reglerade arbetstidsbestämmelser, inte minst för minderåriga och kvinnor, och det finns flera exempel på att Götaverkens direktör får betala böter som ansvarig för att företaget använt minderåriga. Men också föräldrarna till minderåriga kunde få böta en slant om de varit medvetna om att minderåriga arbetat på kvällar och på övertid.
Den som var mellan 14 och 18 år fick i början av 1900-talet arbeta som längst 10 timmar om dagen, men inte mellan klockan 20 på kvällen och 6 på morgonen.

Man förstår av yrkesinspektionens material att Götaverken verkligen var en farlig arbetsplats, olycksrapporterna radas upp. Och det var just den sortens arbetsplatser man tänkte på när Yrkesinspektionen startades, berättar Karl Magnus Johansson.
- Det är tung industri som man lägger krut på att inspektera, och till en början var det bara fråga om industriell verksamhet i privat regi som man inspekterade.
- Man exkluderade från början byggnadsarbete och jordbruksarbete.
Med tiden så vidgades arbetsmiljöbegreppet och fler och fler arbetsställen hamnade under yrkesinspektionens kontroll.
Vi tittar på en rapport om en fruktansvärd olycka med dödlig utgång, där det finns med allt från beskrivningar av händelsen till ritningar över de maskiner som varit inblandade.

Alla rapportmappar i Yrkesinspektionens arkiv är inte lika stora och omfattande som Götaverkens. Vissa företag, med få anställda och mindre farliga moment är betydligt tunnare. Men hos de flesta finns det med beskrivningar över hur många anställda företaget har, hur många av dem som är kvinnor respektive män och hur gamla de är, man får veta vilka arbetstiderna var och hur långa raster man hade.
Karl Magnus Johansson har plockat fram en mapp från en tvättanstalt, en i huvudsak kvinnlig arbetsplats. Också där hände olyckor. Vi finner snabbt en händelse från 1937 där en ung flicka på bara 16 år som fastnar med handen i en varmmangel. Flickan blev kvar på sjukhus i flera månader efter olyckan.

Det finns mycket material i Yrkesinspektionens arkiv som överraskat Karl Magnus Johansson.
- Det finns mycket här som man inte vet om vår historia, det ger en bild av vår arbetsplatshistoria. Mycket är ruskigt, inte minst när det finns kvar fotografier från olyckor. Mycket är också sekretessbelagt. Allt som gäller uppgifter som är yngre än 50 år om personers hälsotillstånd måste sekretessbedömas i förväg.
- Också uppgifter som rör enskilda personers anmälningar av missförhållanden lyder under 50-årig sekretess, slutar Karl Magnus Johansson.