Snart rullar trådbussen igen

Vetenskapsradion Tekno

Tekno 18 juniDen stod i en lada nånstans på landet i över 40 år. Nu har spårvägsentusiaster tagit fram den och börjat undersöka om den kan köras igen. Har de tur, går den i museitrafik om något år.
Det handlar om de legendariska trådbussarna som började rulla på Stockholms gator under kriget. Eldrift var av nöden i bensinransonerings tid. Men så närmade sig högertrafiksomläggningen 1967 och redan 64 slutade man köra stans 110 trådbussar.Ett problem ansågs vara dubbelbemanningen. Längst bak satt alltid en konduktör och matade fram folk i bussen. På 60-talet skulle det vara bara en förare.Nu tänker sig Svenska Spårvägssällskapet att göra en teknisk undersökning av bussen. Efter renoveringar kan man förhoppningsvis starta elmotorn. Målning och allmän uppsnyggning av kaross och interiör ska också till, lagom till sällskapets 50-års jubileum 2009. Drömmen är att upprätta en museilinje Skansen-Karlaplan. Trådbussarna använder samma elsystem som sällskapets museispårvagnar som redan går från Skansen till city. Vi möter trådbussentusiasten Johan Wågberg i Tekno.Så impregnerar man virkeDet har blivit allt vanligare att folk använder s.k. tryckvirke, när de bygger saker som ska tåla väta: trappor, utedäck, bryggor m.m. Men virket innehåller gifter, eller biocider, som ger sig på organismerna bakom rötangreppen.Numera vill man undvika de farligare kemikalierna kreosot (från tjära) och arsenik, åtminstone i de flesta fall. Men vad används istället, och hur pass beständig är impregneringen?Tekno har besökt en impregneringsanläggning i Skutskär och tittat på den tryckkammare (autoklav) som används för att trycka in medlet som ger virket dess karakteristiska gröna färg, som vi känner igen från byggmarknaderna.Byggmarknaderna är skyldiga att upplysa om ursprung och vald impregnering, enligt Kemikalieinspektionen. Branschen har också tagit fram en märkning, s.k NTR-märkning, som garanterar att godkända medel används. Det finns en risk att virke kommer från utlandet, som använt andra, kanske billigare medel, och då är beständigheten sämre.Man får inte använda virke med kreosot (som finns i t.ex. järnvägssliprar) i trädgårdar och parker. Allt tryckimpregnerat virke måste återlämnas till återvinningsstationerna, och det är ytterst kommunernas ansvar hur tryckvirket tas om hand.